I kväll träffades ví för en glöggpysselkväll, Anette, Elin och jag. Egentligen var det bara en täckmantel för att få träffa Agnes och önska Elin lycka till med flytten till Göteborg.
För ett par år sedan, då vi var grannar Anette och jag, startade den långa resan för Anette att bli förälder. Känner så väl igen alla steg och utmaningar som det är ta sig igenom för att bli adoptivförälder. Och det är det värt. Det är svårt att hitta ord för den lycka som det är, att efter många års längtan och väntan, få håll sin egen lilla unge i som famnen. Medan vi tillverkar "falska" Mozartkulor, så hör vi lilla Agnes skratta och utforska världen. Det väcker varma minnen i hjärtat. Även om tiden går fort och våra tjejer redan är tonåringar så känns det inte som det var längesedan dom var 80 cm höga och nyfikna på allt. Omtanken för alla barn, som läggs på en trappa i hopp om att bli väl omhändertagna, återupplivas. Jag skulle lätt kunna fylla huset med några till.
Mozartkulorna är klara och Agnes busar med oss alla. Inte svårt att förstå att just hon blev Hallands yngsta filmstjärna. Grattis Annete till din familj och med din målmedvetenhet så har du snart fler ungar i huset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar